Årets 1.a apriljakt arrangerades i ett strålande försommarväder i den rejält kuperade Vitabergsparken på Södermalm med 6 st rävar, alla på olika frekvenser. Fem av dem var kringvandrande besökare med sändaren gömd i en ficka, antennen lindad kring överkroppen och ut till en hand samt motvikten nedstoppad innanför ett byxben och lindad kring foten inne i skon! Om detta visste dock inte jägarna något.

Detta gav naturligtvis en mycket svag signal, hörbar ca 50 m bort, så jägarna var tvungna att komma nära sitt "offer" för att komma åt klämman. Den sjätte räven var en av våra vanliga rävar, placerad intill startplatsen, och den startades med ungefär 10 minuters fördröjning.

Två av rävarna var okända för jägarna (Claes Elvhammar, överstelöjtnant och ansvarig för teknikdelen i den kommande 10-milatävlingen i slutet av april samt Birhan, gift med Yeliz). De övriga var mer eller mindre kända av jägarna, nämligen Jitka, förklädd till rävjägare och det tog en stund innan hon avslöjades, Jitkas Mats samt Yeliz, arbetskamrat med banläggaren.

För att göra det lite svårare slog rävbärarna då och då av sändaren när en jägare kom nära, vilket satte myror i huvudet på jägarna innan de förstod att det var "mobila" rävar. Dessutom bytte två rävbärare sändarna med varandra inkl stämpeln, vilket resulterade i att en jägare hittade samma sändare två gånger! Det ger inga pluspoäng i poängserien.

Några intet ont anande promenerande i området med hund eller barnvagn antastades av för dem fullständigt okända, svettiga personer, som frågade efter en klämma, och även banläggaren fick ett par besök. Dessutom utstrålade Birhan sådan respekt att en av jägarna först inte vågade närma sig honom där han stod lutad mot ett staket! Sedan banläggaren BGU/PA förklarat att Birhan är väldigt snäll gick det bättre en andra gång.  [BGU/PA]